På fredagen då Mats var iväg på sin 3:e kursdag så tog jag det bara lungt. Vila lite liksom efter allt prommenerande. 

På lödagen körde jag pilates och så vanligt hushållsarbete, tvätt - tills det börja regna, disk osv. På kvällen började jag få ont i kroppen och tänkte att jag fick träningsvärk lite väl fort.

På lördagen var jag däckad med halsen svullen och ond, nästäppa och feber i kroppen. 

Så har jag nu varit i 5 dagar. På måndagen kände jag mig lite bättre, inte ont i halsen men snorig å dann, vilket jag fick igen på tisdagen med hård hosta, vilket jag i och försig alltid får då jag får hosta. Nu är det tungt att gå i trapporna eller över huvudtaget att göra något. Hjärtat dunkar på så fort jag rör på mig och när jag kommer till våning 2 måste jag stanna och vila för att orka fortsätta upp till sovrummet.

Hostar fortfarande men hoppas att jag snart är frisk och kry.

Vi både mätte och vägde oss i måndags så det resultatet kommer här.

Mats

Lena

När det gäller måtten får man nog ta det med en nypa salt. Jag menar över brösten, beror ju på vilken BH jag har men i stora hela så. 5 Kg på 5 veckor får man nog vara väldigt nöjd med även då det har varit + ibland.

Mats vart det inte så bra då han under kursdagarna åt både ris och söta efterrätter.

Det finns ju hjälp grupper för de som har varit narkotika beroende eller alkolist varför finns det inte för de som har varit sockerätare? Det är lika tungt att hålla sig från socker som att hålla sig från andra beroendeframkallande saker. Som en sådan dag som idag skulle jag lätt bara kunna slänga i mig massor av sockriga bullar och kaker för att det är ju ingen mening att hålla sig från sånt då man ändå bara går upp... Ja ni vet vad jag menar men jag tänker inte falla dit även om det är gott med sötebröd.

ASÄ = Anonyma Socker Ätare eller ASE = lite internationellt, Anonymous Sugar Eater   

Har hittat lite LCHF knäckebröd som vi har bakat i grillen eftersom vi har ju fortfarande ingen ugn. Blev inte så som dom skulle ha blivit utan lite sega och fuktiga men goda i alla fall. Här finns receptet. Får hålla mig till LCHF bakverk om jag promt måste ha något   

Har idag varit till min kiropraktor och fått klartecken att få börja röra på mig mer, men försiktigt.

Jag har haft en infektion i höftmuskeln som började för 5-6 veckor sedan. De första veckorna viste jag inte om att det var en infektion så jag vart bara irriterad över att det värkte och brände då jag gick. När vi va till Bangkok så kunde jag knapt sova första natten då jag vaknade och trodde att ben och allt höll på att ramla loss då jag vände på mig. Jag lovar att det var inte långt ifrån tårar så fort jag rörde på mig. 

Tog massage och va säker på att jag skulle krypa ur skinnet fy 17 va ont det gjorde. Det gör ont i vanliga fall oxå men då är det ju liksom skönont. Den Bangkokresan gjorde jag inte så mycket på kan jag då säga.

Sedan var det att bara vila och pyssla om min höft och i söndags då vi va ute och gick lite mycket och stod mycket så kände jag lite granna men tog och vilade då jag kom hem.

Så nu har jag inga ursäkter till att börja ta prommenader varje dag. Jag får inte springa och ta ut för mycket på stegen men att röra sig lite är bättre än inte alls i alla fall.

För över 20 år sedan förstörde jag min rygg när jag jobbade inom vården...har jag skrivit om det redan? Har nog bara funderat eller så va det att jag tog upp det i måndags på träffen jag va på. 

Blir man så här förvirrad då man inte får i sig någe socker   

Ja ja vilket som så skadade jag ryggen då jag fick en patient över mig. Ingen röntgen eller koll utan bara vila. Några månader senare, typ ett halvår, skulle jag ställa in en stol under rumpan på en gammal dam som både var döv och halvblind, hon satte sig ner innan stolen va på plats och jag ramlade ihop då det blev tvärstopp för mitt ben. Eleven jag hade med mig blev helt förskräkt och tanten undrade vart den andra tösen tog vägen...jo hon ligger på golvet bakom dig. Kunde inte ens räta ut ryggen så när väl eleven fått tag på någon som kunde hjälpa mig upp så fick jag ligga / gå med en vagn under magen för att ta mig ner till sjukgymnastiken. 

Ingen röntgen eller medicinering då jag den här gången är dessutom gravid. 

Nu har jag redan en lätt skolios mitt på ryggen och nu är höfterna sneda, fast att dom var sned fick jag veta flera år senare och då lite försent att göra något åt det.

För ca 5 år sedan hände något underbart. Vi hade besök hos oss i Dubai och dom undrade varför jag inte hade köpt MBT skor. Jamen hallå dom är stora och fula, nej jag är inte fåfäng.    Dom fick in mig i en butik där dom sålde MBT och jag provade och gick med på att köpa ett par för att prova. Det va det bästa köp jag någonsin gjort. Plötsligt kan jag gå ut och gå i mer än en timme utan att bli liggandes i 2 dagar. Vist kan jag få ont i ryggen och känna mig totalt slut fortfarande men då har jag ofta varit ute i 5-6 timmar stått och gått, men fortfarande kommer jag upp dagen efter. Inne går jag inte i MBT skor men jag har tjocka slippers. Jag använder dessa stora klumpiga skor även då jag går ut på krogen. Jag kan inte längre förmå mig med att ta på mig något annat, möjligen mina tjocka slippers / flipflopp som är dekorerade med stenar.

Vattengympa och simma har ju fungerat bra för mig men här har vi ingen pool att simma i. Brukar passa på att göra sånt då vi är i Bangkok. Ser alltid till att det finns en pool på hotellet då jag är med   

Ingen tesco på hela dagen fast dom skulle komma på morgonen. 

Avskyr när mina planeringar går omkull. Här väntade vi oss att dom skulle komma på morgonen så vi var nere ganska så tidigt och käka frukost. Sedan va planen att vi skulle gå ner till "centrum" idag i alla fall för på förmiddagen brukar det inte regna, och där skulle vi käka. 

När klockan var över 13 då började jag ana att dom inte skulle komma idag OM nu inte deras morgon är på kvällen för förra gången det inte gick att betala så kom dom vid 22 tiden.

Mats fick gå ner själv till centrum för att inhandla den maten som inte Tesco levererar, så som grilla kyckling, skinka (griskött) och jag satt snällt hemma och vänta och vänta på något som inte dök upp.

Är inte fullt lika hungrig idag som igår men däremot fick jag ett plötsligt godissug. 

Är lite snurrig i huvudet men det kan inte bero på att jag inte ätit för det har jag och jag har ju inte helt slutat med Cola light än utan håller mig till högst 1 burk om dagen.

Har i och för sig druckit väldigt starkt kaffe i ett par dagar för att se om min magen kanske kan komma igång. Kanske det påverkar mitt huvud   

Idag känns det som om jag äter hela dagen för jösses vad hungrig jag är. Skulle kunna äta precis hur mycket som hellst kändes det som. Maten verka gå rakt igenom mig, eller rakt genom magsäcken i alla fall. 

Jag har fått problem med min mage, får inte gå på toa men ändå känner jag mig inte uppblåst som man kunde känna sig förut oavsett toabesök eller inte. Nästan varje kväll såg jag ut som om jag va i 9:e månaden och stenhård mage men som skrivet så är det inte nu. Alltid något bra i alla fall :D

I eftermiddags fick vi matleverans oxå och Mats fick sina efterlängtade vattenmeloner som man inte ska äta då det är LCHF men han gör det i alla fall. Ja ja jag äter en skiva jag oxå    Gick inte att betala så dom ska komma tillbaka i morgonbitti och se om det fungerar då.

Hade planerat att gå ner till centrum idag men så blev det inte då regnet öser ner på eftermiddagen och hela kvällen. Verkar inte ta något slut med regnande.

5:2 metoden går ju ut på att "fasta" 2 dagar i veckan men absolut inte 2 dar i rad, prisa g*d för det, och övriga dagar ska man äta som vanligt men vi går ett steg längre.

På de andra dagarna så kör vi GI eller LCHF för att ta bort sockerbehovet. De 2-3 första veckorna ska vi köra stenhårt med bara grönsaker och kött / fisk. All pasta, ris är helt borttaget.

För att göra så enkelt som möjligt för oss så har jag lagt upp matcheman, som självklart kan ruckas på, men genom erfarenhet att vi inte vet vad vi ska äta, vi glömmer att äta eller bara slänger i oss någon nudelsoppa så är det bra för oss att ha ett schema. 

Först när jag börja lägga upp så höll jag på att räkna kalorierna även på all mat på dagen men la bort det då det blev för jobbigt och jag behövde egentligen inte det, endast på fastedagarna som jag räkna ut vad det blir då jag bara ska äta 500 Kcal och Mats 600 Kcal. Sedan var det det här med att laga maten i ugnen. Vi har INGEN ugn. Den gick sönder för över ett år sedan och än har vi inte skaffat en ny   men det blir väl en ny endera dagen.

Jag lovar att det blev en hel del ägg och fisk under första veckan OCH grönsaker förståss.

Jag har dessutom gått med i fatsecret där jag lägger in allt jag äter så jag vet att jag inte överstiger mina 2000 Kcal eller de 500 då jag fastar och inte blir på tok för lite heller förstås.

Ja det kan jag ju fråga mig. Jo jag (vi) vill gå ner i vikt och jag måste göra det jag är inte purung längre bara ung ;) Men nu har jag (vi) tagit tag i det som vi pratat om i flera år att göra. Det har varit en lång vandrig från att prata om det och att till slut ta tag i det. Jag har väl småprovat lite med att i alla fall motionera men det är lite trögt då jag inte haft riktiga motivationen att göra det själv men nu är min man med oxå. Nu har vi klarat av första veckan även om jag har gnällt en hel del, måst jag väl erkänna även om det tar emot att göra det, alltså att erkänna :P

När man gått över till 3 siffriga tal på vågen och en bit upp på den sidan då är det inte kul. Jag har väl kanske turen i alla fall att mitt fett har fördelas överallt och inte bara runt magen. Fast å andra sidan med de här låren och en bak som står rakt ut, så måste jag köpa ännu större byxor för att få plats med dom och få övre delen av byxan över min gigantiska bak utan att hela skåran ska synas. Jo jag vet att det är modernt, men hmm någon måtta får det vara på moderniteterna.

Jag måste ju erkänna att jag skämms inte över min stora kropp men som skrivet innan, jag blir inte yngre. Dvs jag gör det här för hälsans skull. Mina barn har väl oxå kommenterat att dom är orolig för min hälsa. Nä det är inget fel på den, jag mår bra det gör jag, men man vet aldrig, hjärtat kan ta stryk och vi har ju hjärtproblem i familjen dessutom så har det visat sig att jag har lite högt socker som jag kan sköta med att äta riktigt och då kan jag lika gärna äta ordenligt riktigt. Jag hoppas och tror att min trasiga rygg kanske mår lite bättre av att jag väger mindre.

Det finns ju en hel del i min bekantskapskrets som har gjort magoperation och gått ner i vikt men jag vill inte göra det. Vet inte vad det är som tar emot men ska jag ändå äta lite och ofta kan jag göra det utan operation, tycker jag. Nu får vi väl se om jag klarar av det hela men nu har jag gett mig F*n på att jag ska ner till två siffrigt då ska jag fasiken ner.

Christina, en klasskompis från grundskolan till mig har klarat av att gå ner massor i vikt med träning och matomlägg och hon har inspirerat mig att man kan bara man vill. Hennes blogg kan man läsa på http://brattskan.bloggplatsen.se 

I ett land med små människor så syns jag extra mycket :P Inte bara längden och min nästan bleka hud och ljusa hår utan även bredden. 

Det är lite roligt när man står i en kö eller ställer sig bredvid någon och dom vänder sig om och ser min stora hydda, deras ögon blir jätte stora. Bara att sitta med våra vänners fruar så är jag en stor barbamama :P

Nu låter det som om jag är typ 2 meter lång och 300 kg men fullt så farligt är det inte. Jag är 174 cm lång och vägde då vi bestämde oss 127 kg, det är många ostar och smörpaket det.